Vänsterpartiets ställningtstagande
WeKurds frågor till Vänsterpartiets partistyrelse har besvarats av:
Lars Ohly: Partiledare
Ann-Margarethe Livh: Gruppledare Vänsterpartiet Stockholmsstad, PS-ledamot, ansvarig för kvinnopolitiska frågor.
Anders Neergaard: PS-ledamot, ansvarig för integrationsfrågor.
Anna Hövenmark: PS-ledamot, ansvarig för miljöpolitiska frågor.
Camilla Sköld Jansson: Riksdagsledamot. Andre vice ordförande i Vänsterpartiet. Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet.
WeKurd: Hur kommer ert parti att förhålla sig till ett självständigt Kurdistan (den irakiska delen) vid ett eventuellt utropande till följd av demokratiska val?
Lars Ohly:
Frågan är idag mycket aktuell, för kurder och kurdvänner i allmänhet och för kurderna i irakiska Kurdistan i synnerhet. Vänsterpartiet menar att varje folk har rätt till nationellt självbestämmande - det gäller naturligtvis även kurderna. Hittills har kurderna i irakiska Kurdistan, men även iranska Kurdistan, krävt att de kurdiska områdena skall ingå i en federation med Irak respektive Iran. Vänsterpartiet har stött dessa krav. Men självbestämmanderätt kan förverkligas på olika sätt. I självbestämmanderätten ingår att det är folket i det område det gäller själv bestämmer hur självbestämmanderätten skall förverkligas. Det är alltså kurderna i Irakiska Kurdistan som avgör vilken väg man skall gå – inte vänsterpartiet eller något annat parti. Skulle kurderna i dessa områden bestämma sig för att utropa en egen stat kommer vänsterpartiet att stödja kurderna i det sätt på vilket de vill förverkliga sin nationella självbestämmanderätt. Kurderna i irakiska Kurdistan behöver allt stöd i sin kamp för att bli en fungerade demokrati. Idag är det av största vikt att alla kurdiska organisationer och partier, regeringen och dess administrativa organ fortsätter på den vägen man slagit in på och arbetar för att de demokratiska fri- och rättigheterna utvidgas på alla områden – det må gälla åsikts-, tros- eller yttrande-, tryck- och demonstrationsfrihet.
Ann-Margarethe Livh:
Vänsterpartiet stödjer kurdernas kamp för mänskliga rättigheter och rätten till eget språk och en egen kultur i de delar av Kurdistan som nu ligger i Iran, Irak, Syrien och Turkiet. Självbestämmande kan se ut på olika sätt. I självbestämmanderätten ingår att det är folket i det område det gäller som själv bestämmer hur självbestämmanderätten skall förverkligas. Det är således kurderna i irakiska Kurdistan som avgör vilken väg man ska gå - inte vänsterpartiet eller något annat parti
Anders Neergaard:
Nationell självbestämmande är viktig del i vänsterpartiets politik och gäller så klart även för Kurder. Det finns som vi ser det olika former för att förverkliga detta men hur det skall förverkligas måste först och främst styras av de kurdiska folkets önskan, vare sig det sker i en federation eller som en egen statsbildning. Som jag ser det kommer vi att stödja ett
självständigt Kurdistan.
Anna Hövenmark:
Eftersom vänsterpartiet anser att varje folk har rätt till nationellt självbestämmande så gäller det naturligtvis även kurderna. Det som är viktigt är att ett självständigt Kurdistan utropas efter demokratiska val.
Camilla Sköld Jansson:
Självklart ska alla folk har rätt till självbestämmande. Hur självbestämmandet ska formas måste avgöras av folket självt.
WeKurd: Stödjer ert parti de internationella påtryckningarna för att åstadkomma demokratiska reformer i Iran och Syrien? Om ja, på vilket sätt?
Lars Ohly:
Ja. Vänsterpartiet har under de senaste 30-åren lyft dessa frågor i och utanför vårt riksdagsarbete. Vi har tex tagit initiativ till flerpartimotioner eller författat egna partimotioner om situationen om situationen i Mellanöstern som helhet, där kurdernas situationen i Iran, Irak, Syrien och Turkiet uppmärksammats. Vid ett flertal tillfällen under årens lopp har partiet också ställt frågor till utrikesministern när det gällt bristen på demokratiska fri- och rättigheter och brott mot mänskliga rättigheter i Iran och Syrien. Vänsterpartiets medlemmar är mycket engagerade i kurdfrågan. Vi har kontakt täta kontakter med många kurdiska organisationer som verkar för demokrati och mänskliga rättigheter i området.
Ann-Margarethe Livh:
Ja, Vi har som parti täta kontakter med kurdiska organisationer i området och har flera gånger i riksdagen ställt frågor till utrikesministern om bristen på mänskliga rättigheter i Syrien och i Iran. Vi har också lämnat in många riksdagsmotioner om Mellersta öster och speciellt krävt att Sverige i internationella sammanhang ska verka för att mänskliga rättigheter respekteras i Iran och Syrien.
Anders Neergaard:
Jag har själv länge, om än passivt och huvudsakligen i demonstrationer, stött kurdernas kamp för självständighet - oavsett i vilken stat kampen förts. Vi driver på för en aktiv utrikespolitik i syfte att stödja demokratiska reformer i Iran och Syrien i allmänhet, såväl som specifikt när det gäller frihet för kurderna.
Anna Hövenmark:
Ja, vad jag vet har det bl.a. ställts frågor till utrikesministern när det gällt bl.a. brott mot de mänskliga rättigheterna i Iran och Syrien.
Camilla Sköld Jansson:
Ja. Vi har drivit frågan i riksdagen och har också kontakter med flera kurdiska organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter.
WeKurd: Hur kommer ert parti att förhålla sig till kurdernas krav på politiskt och kulturellt erkännande gällande Turkiets medlemskap i EU?
Lars Ohly:
Vänsterpartiet anser att Turkiet har gjort demokratiska framsteg och bör fortsätta på den vägen för att uppfylla EU:s krav på medlemskap, det är bra att Turkiet har börjat förändra sin lagstiftning på ett sådant sätt att kurdernas och andra folkgruppers rättigheter utvidgas. Nu är det viktigt att alla lagändrningar som har gått igenom ska implementeras. Hittills har de mesta lagöndringarna varit på papper. Vi menar att något medlemskap för Turkiets del inte kan bli aktuell förrän man tydligt visat att förändringarna i lagstiftningen gett konkreta resultat – att myndigheterna på allvar och konsekvent tillämpar de nya lagar som stiftats och de nya demokratiska lagar som förhoppningsvis kommer att stiftas.
Ann-Margarethe Livh:
Turkiet kan inte beviljas medlemskap i EU förrän en lagstiftning som fullt ut garanterar kurderna och andra minoriteters rättigheter genomförts och också respekteras fullt ut.
Anders Neergaard:
Trots att vänsterpartiet är negativa till EU, bl.a. för att vi menar unionen har stormaktsambitioner och bygger ett fort Europa, ser vi naturligtvis positivt på att Turkiet, när de demokratiska reformerna genomförts även praktiskt blir en medlem, precis som andra kandidatländer.
Anna Hövenmark:
Jag anser att det inte är aktuellt med medlemskap för Turkiet förrän man visat att de förändringar som de säger att de gjort i lagarna också fungerar i praktiken.
Camilla Sköld Jansson:
Ett medlemskap för Turkiets kan inte bli av förrän man också i praktiken visar att förändringarna i lagstiftningen gett konkreta resultat.
WeKurd: Vad anser ni är den största orsaken till den rådande segregationen inom arbets- samt bostadsmarkanden och hur vill ert parti råda bot på det?
Lars Ohly:
Idag utvecklas vissa områden till etniskt segregerade områden där personer med utländsk bakgrund hålls ute. Det som krävs för att skapa rättvisa i boendet är en social bostadspolitik. Vi vill satsa på allmännyttiga hyresrätter med billiga hyror. Vi kräver avgiftsfria kommunala bostadsförmedlingar som ges möjlighet att begära in lediga lägenheter. Alla ska ha rätt att bosätta sig var man vill, plånbokens tjocklek ska inte avgöra det! Men segregationen behöver åtgärder på flera plan. Det viktigaste för att minska arbetslösheten bland invandrare är generella åtgärder mot arbetslöshet i samhället. Vår jobbpolitik är omfattande och konkret. Vi vill ha 200.000 nya, riktiga jobb i offentlig sektor, där behoven är som störst och där investeringar kan göras med direkt effekt. Vi vill att de samhällsägda företagen tar sitt ansvar för en framtidsinriktad omställning, med till exempel miljöjobb, hälsoteknik och forskning. Vi har en noga utformad plan för att finansiera byggande och renovering av 40.000 respektive 65.000 lägenheter per år under en tioårsperiod, vilket också ger många jobb.
Samtidigt måste diskrimineringen bekämpas. Vi har jobbat länge med frågorna och har många olika förslag. Bland annat: en samordnad lagstiftning mot diskriminering; flerspråkighet och kulturell kompetens skall räknas som meriter vid offentliga anställningar; alla arbetsplatser, både offentliga och privata, med mer än 25 anställda skall åläggas att anta och använda mångfaldsplaner; en snabbare process för att värdera utländska examina och komplettera med utbildning och praktik; avkodade ansökningar ska användas och utvärderas; arbetsgivare som fälls för diskriminering ska kunna få böter och åläggas att visa att rutiner som resulterat i diskriminering har förändrats.
Förutom att diskrimineringen drabbar enskilda personer och skapar väldiga orättvisor, är det också ett stort samhällsekonomiskt slöseri. Såväl språklig som annan flerkulturell kompetens måste uppmärksammas som merit vid offentliga anställningar. En sådan norm skulle också påverka rekryteringen i de privata företagen.
Ann-Margarethe Livh:
Vår politik för att få skapa fler jobb är konkret. Vi vill anställa 200 000 människor i offentlig sektor. Där är behoven störst, och anställningar där ger stor samhällsekonomisk effekt som ökade skatteintäkter, minskade socialbidrag och minskade kostnader för arbetslöshetsersättningar och arbetsmarknadsprojekt. Det är också en stor mänsklig vinst eftersom vi anställer fler människor inom äldreomsorgen, skolan, förskolan, kulturen, mm.
Vi har en plan för hur vi ska bygga och renovera 40.000 respektive 60.000 nya lägenheter per år under en tioårsperiod, vilket också ger många jobb. Diskrimineringen måste bekämpas. Det är en av vänsterpartiets allra viktigaste frågor. Vi har många olika förslag:
- flerspråkighet och kulturell kompetens ska vara en merit vid anställningar i stat, kommuner och landsting
- En stark samordnad lagstiftning mot diskriminering.
- Anti-diskrimineringsklausuler vid upphandling i kommuner i landsting och i statliga förvaltningar och bolag.
- Krav på att arbetsplatser med mer än 25 anställda ska ha mångfaldsplaner,
Anders Neergaard:
Två olika former av strukturellt förtryck - klass och rasism/diskriminering. Det syns på arbets- och bostadsmarknaden men genomsyrar även övriga samhället. Vi menar att detta måste brytas med generell politik som minskar klyftorna i samhället - det gäller speciellt boendet, arbetsmarknaden, socialförsäkringarna och välfärdstjänsterna. Men en generell politik är inte
tillräcklig, vi måste använda olika specifika åtgärder för att bryta den strukturella rasismen i samhället.
Jag skulle kunna skriva mycket här, eftersom det är det politik område som jag är ansvarig för. Men för att göra det enkelt bifogar jag partiets plattform som heter "Integration: Kamp mot rasism och diskriminering"
Anna Hövenmark:
Jag bor i en liten by i norra Sverige – strax norr om polcirkeln och har mycket liten erfarenhet av bostadsmarknaden i de större städerna men min spontana tanke är att det inte får vara så att man, som person, inte har ekonomi för att bo var man vill, alltså att det måste finnas bostäder till humana priser och att det ska finnas möjlighet att söka bostäder på lika villkor.
När det gäller arbetsmarknaden så tror jag att man måste använda sig av lagstiftning mot diskriminering och att bl.a. ha avkodade ansökningar.
Camilla Sköld Jansson:
Det viktigaste politiska insatsen är en generell politik som utvecklar välfärden, bekämpar arbetslösheten samt att det åter börjas föras en social bostadspolitik.
WeKurd: Har ni haft några projekt beträffande kurdfrågan och har ni några framtida projekt på gång?
Lars Ohly:
Sedan många år tillbaka bedriver vänsterpartiet genom VIF (Vänsterns internationella Forum) olika solidaritets- och utbytesprojekt med främst Diyarbakir i turkiska Kurdistan.
Syftet med projektet är att stödja demokrati- och jämställdhet i de kommuner där DPT har har fått makten efter att ha fått majoritet i kommunalvalen. Ett annat syfte är att ha ett utbyte mellan lokalpolitiker och vänsterpartister och lokalpolitiker och aktivister i Kurdistan. Vi kan ge stöd för att bygga upp ett demokratiskt och jämställt Kurdistan, men vi har också mycket att lära av hur man arbetar lokalt i olika kurdiska kommuner.
Inom ramen för projektet pågår både konkreta insatser som demokratiseminarier och utbildningar och ett utbyte mellan anställda och kommunalpolitiker i Järfälla, Stockholm och Diyarbakir. Projektet började som ett utbyte mellan Järfälla kommun och Surs kommun i Diyarbakir och innehöll bl.a utbildning av kommunens anställda. En del av den utbildningen riktade sig till kvinnor som arbetade på olika kvinnocentran. Projektet har under åren vuxit och utvecklas och omfattar nu flera kommuner i Diyarbakir. Flera grupper inom vänsterpartiet i Stockholm är också involverade. Bl.a har kommunfullmäktigegruppen i Stockholms stad besökt Kurdistan och som en följd av det tagit initiativ till stödförening för Diyarbakir. Kvinnor som arbetar med olika kvinnocentran i Kurdistan, lokalpolitiker från olika kommuner har besökt Järfälla och Stockholms stad. Lokalpolitiker från Järfälla och Stockholm har besökt Kurdistan. Inom ramen för vårt projekt ordnades i slutet av 2005 en stor kvinnokonferens i Mardin för kvinnliga lokalalpolitikerfrån i olika kommuner i turkiska Kurdistan där Ann-Margarethe Livh, gruppledare i Stockholms stad och Naile Aras, kommunfullmäktigeledamot i Järfälla medverkade och höll i olika seminarier. Från hösten 2006 kommer projektpengarna till stor del att användas för att stödja det Agenda 21 arbetet som pågår i Diyarbakir.
Ann-Margarethe Livh:
Genom Vänsterns internationella forum arbetar vi med konkreta projekt i turkiska Kurdistan. Vi stödjer uppbyggandet av ett demokratiskt och jämställt Kurdistan, men vi har också mycket att lära av hur man arbetar lokalt i olika kurdiska kommuner. Därför är ett syfte med projektet att ha ett utbyte mellan lokalpolitiker och vänsterpartister och kurdiska lokalpolitiker och aktivister i turkiska Kurdistan.
Projektet började som ett samarbete mellan vänsterpartiets lokalavdelning i Järfälla och Surs kommun i Diyarbakir. Projektet har vuxit och omfattar nu flera kommuner i Diyarbakir. Stöd till utbildning av kommuners anställda, studiebesök i Sverige för kvinnor som arbetar på olika kvinnocentren i Kurdistan, stöd till en stor kvinnokonferens för nyvalda kurdiska lokalpolitiker är några saker som genomförts.
Från hösten 2006 kommer projektpengar till stor del att användas för att stödja det Agenda 21-arbete som pågår i Diyarbakir.
Anders Neergaard:
Här får jag berätta att jag är ganska okunnig. Jag vet att vänsterpartiet genom VIF (Vänsterns Internationella Forum) har bedrivit och bedriver solidaritetsprojekt. Men jag är inte mycket insatt i vad det exakt innebär ber om ursäkt.
Anna Hövenmark:
Via VIF (Vänsterns internationella Forum) drivs olika solidaritets- och utbytesprojekt. Bl.a. i turkiska Kurdistan.
Camilla Sköld Jansson:
Sedan många år tillbaka bedriver vänsterpartiet genom VIF (Vänsterns internationella Forum) olika solidaritets- och utbytesprojekt med främst Diyarbakir i turkiska Kurdistan.
Länk till den kurdiska versionen av intervjun
Sverige bör genast öppna ett konsulat i Kurdistan – Lars Ohly & Ulla Hoffmann
Kurdernas kamp – En prioritet för Vänsterpartiet
Länk till Valprojektet
