Runt 40 personer hade samlats i ABF:s lokaler i Stockholm för att lyssna på när journalisten och debattören Esref Okmus, vänsterpolitikern Hans Arvidsson och den kurdiske politikern Musa Kaval pratade om Turkiets förhandlingar om EU medlemskap och kurder.  

Khalid Khayati som är forskare och också sitter i styrelsen för WeKurd var moderator och inledde seminariet med en kort introduktion om Turkiets väg till förhandlingarna om ett eventuellt EU medlemskap. Turkiet godkändes som kandidatland 1999 och fem år senare började förhandlingarna. Han berättade också om de frågor som måste lösas innan Turkiet kan bli medlem; luft- och sjöblockaden mot Cypern, erkännandet av folkmordet på armenier och öppnandet av historiska arkiv för allmänheten och situationen för kurder och andra minoriteter i landet.  

Hans Arvidsson som är politisk sekreterare men har en bakgrund som historiker fokuserade sitt tal på just turkisk historia och dess koppling till nutid. Vad tog Turkiet med sig från det Ottomanska Riket och vad tog man inte med sig? Frågade Arvidsson.   

Bismarcks Tyskland var en förebild för generalen Kemal Ataturk, en enhetlig nation där militären hade stor makt. Men Ataturk tog dock inte med sig demokratin och den politiska ideologin från Bismarck. Arvidsson menade att Ataturk moderniserade Turkiet, men bara på ytan. Som exempel nämnde han slöjförbjudet som de gärna ser som en riktning mot ett modernare samhälle.

Arvidsson berättade också om de förändringar i lagstiftningen som Turkiet gjort för att anses som mer demokratiskt men att dessa lagar bara är på papper och inga myndigheter och domstolar följer dem.  

- Lagar är bara lagar när de tillämpas, annars är de bara en bit papper, sa Hans Arvidsson, politisk sekreterare för Vänsterpartiet. 

Esref Okmus, ville betona att det han hade att säga endast var ”ytliga journalistiska betraktelser”. Han berättade om ett dalande stöd för ett EU-medlemskap bland den turkiska befolkningen. Från att 2004 legat på 70 % har det gått ner till 30 % år 2006 men att stödet bland kurder i Turkiet ligger på nästan 100 % även om få undersökningar görs bland kurder. 

Det minskade stödet bland turkar beror enligt Okmus på den våg av extremnationalism och nykemalism som sprider sig över Turkiet. Detta ges i uttryck i form av massdemonstrationer mot kurder, lynchingsförsök, att Hitlers Mein Kamp länge var en av de mest sålda böckerna och att det har gått så långt att när Orhan Pamuk tilldelas Nobels Fredspris tolkade man det som en fientlig handling mot Turkiet.

Okmus ansåg också att Turkiet hade fuskat sig till förhandlingarna som ställs i Köpenhamnkriterierna och att de tillåts att fuska. När det gäller mänskliga rättigheter, kurdfrågan och militären har EU varit mycket vag och abstrakt i sina krav och att kurderna inte är en central fråga i EU kommissionens rapport.

-För Europa handlar Turkiets EU- medlemskap om världsfreden. Om mötet mellan islam och civilisationer, här är kriterierna hårda, sade Esref Okmus. 

Efter en frågestund och en paus var det politikern Musa Kavals tur att berätta om sin syn och erfarenheter av Turkiets EU-förhandlingar och kurderna. Musa Kaval, som är bosatt i Frankrike sedan 26 år tillbaka, höll sitt tal på kurdiska. Tyngden av sitt tal ägnade Kaval åt att upplysa om Turkiets, EUs och kurders koncept. 

Turkiets koncept enligt Kaval är att hålla den kurdiska frågan utanför den politiska arenan. ”Turkiet vill ha en egen tolkning på EU-kriterierna, där man menar att frågor gällande minoriteter har lösts vid Lausannefördraget. Landets officiella politik är att hålla den kurdiska frågan endast inom ramen av mänskliga rättigheter, i syfte att inte erkänna några nationella rättigheter”. Kaval lade tonvikten på att Turkiets ändamål är att EU ska bli arvtagaren av Lausanne. 

När det gäller EUs koncept menade Kaval att den Europeiska Unionen inte har en enhetlig politik gällande kurder. Medlemsländerna har enskilda kontakter med Turkiet och de turkiska påtryckningarna har lett till att i de officiella dokumenten är det inte ofta man ser till exempel ordet ”kurd”. 

Det kurdiska konceptet är inte heller enhetligt, men ändå finns det några gemensamma ställningstaganden, berättade Kaval. En av de gemensamma punkterna är att kurder är emot att EU blir en fortsättning av Lausanne.  Det kurdiska konceptet bygger på att EU bör ta hänsyn till kurder och deras geografiska läge. 

Musa Kaval avslutade sitt tal genom att beskriva om nödvändigheten av en trefasig process för kurder.

1 – Skapande av samhörighet och utlysning av en politisk adress

2 – Internationellt samarbete och lösningen av Kurdistanproblematiken

3 – Fördelning av befogenheter 

Sukran Kavak

WeKurd