Disputation - Khalid Khayati
Khalid Khayati, doktorand vid tema Etnicitet, disputerar för filosofie doktorsexamen i Etnicitet med avhandlingen From victim diaspora to transborder citizenship. Diaspora formation and transnational relations among Kurds in France and Sweden.
Opponent är professor Björn Fryklund, IMER, Malmö Högskola.
Disptuationen är den 5 juni kl 10.15-12.00 i sal K1, Kåkenhus, Campus Norrköping.
Spikningen skedde den 14 maj kl 10.00 i Linköping och kl 15.00 i Norrköping vid biblioteket Kåkenhus.
För mer information om avhandlingen kontakta Eva Rehnholm eva.rehnholm@isv.liu.se
Linköping Studies in Arts and Science No. 435
FROM VICTIM DIASPORA TO TRANSBORDER CITIZENSHIP?
Diaspora formation and transnational relations among Kurds in France and Sweden
Khalid Khayati
Akademisk avhandling
som för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Linköpings universitet kommer att offentligt försvaras i sal K2, Kåkenhus, Campus Norrköping, torsdagen den 5 juni 2008, kl. 10.15
Abstract
Denna avhandling är en komparativ undersökning av pågående förändringsprocesser bland kurder i Marseillesregionen i Frankrike och Stockholmsregionen i Sverige. I fokus står skiftet från en endimensionell och offerrelaterad kurdisk diasporisk identitet mot en mer sammansatt och aktiv. Studien går bortom entydiga erfarenheter av smärta, trauma och offerkänsla i syfte att lyfta fram en rad andra diasporiska situationer och företeelser såsom institutionella och transnationella formationer, assabiyya nätverk, ”on air” och ”online” verksamheter, kulturella och litterära aktiviteter osv., som samtliga är centrala element när det gäller att upprätthålla ett gränsöverskridande medborgarskap bland diasporiska kurder i de bägge länderna. Studien vidhåller dessutom att kurder i både Sverige och Frankrike på olika sätt är utsatta för diskriminering och socialt utanförskap.
Avhandlingen visar hur kurder i Frankrike och Sverige utvecklar olika diasporiska diskurser och handlingsmönster. Beroende på en relativt likartad social bakgrund och på den exkluderande politiska miljö som finns i Frankrike så upprätthåller kurderna i Marseillesområdet en påtagligt offerrelaterad diasporisk diskurs. Samtidigt är framväxten av ett gränsöverskridande medborgarskap här starkt begränsad. Eftersom kurderna i Sverige är dels jämförelsevis socialt och politiskt diversifierade och dels vistas i en mer gynnsam politisk miljö upprätthåller de inte bara en mer flexibel diasporisk diskurs än kurder i Marseillesområdet. De har också utvecklat ett mer långtgående gränsöverskridande medborgarskap.
Nyckelord: diaspora, kurder, Frankrike, banlieue, integration, Sverige, migration, gränsöverskridande medborgarskap, assabiyya, transnationalism, social exkludering, diskriminering, segregation, etnografi, cyberspace, lång-distans nationalism.
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Linköpings universitet, 581 83 Linköping, Sverige
ISBN 978-91-7393-884-6 ISSN 0282-9800
Kort om Khalid Khayati
Khalid Khayati är sedan september 1999 doktorand vid Tema Etnicitet. Han är statsvetare och har tidigare studerat vid högskolan i Växjö och på doktorandnivå vid Institut d’Etudes politiques i Aix-en-Provence, Frankrike. Under sina studieår har han främst intresserat sig för frågor om internationell politik och etniska relationer, särskilt i ett jämförande perspektiv mellan Frankrike och Sverige.
Avhandlingsarbetet kommer att kretsa kring begreppet diaspora, mer specifikt kurdisk diaspora i Sverige och Frankrike. Här handlar det om att försöka beskriva det specifika i kurdernas mångfacetterade sociala verklighet i dessa båda länder, exempelvis i form av vittförgrenade nätverk och så kallad assabiyya. Denna verklighet är präglad både av de kurdiska flyktingarnas situation i hemlandet och av deras transnationella erfarenheter och förhållanden i mottagarländerna. Det transnationella syftar i detta avseende på en situation där individen befinner sig inom ett handlingsfält mellan minst två länder. I detta sammanhang kan vi tala om transmigration.
Kurdernas tillvaro i Sverige och Frankrike är ett synnerligen intressant samtidsfenomen för migrationsforskning att ta sig an, inte minst vad gäller etnicitet och etno-social mobilisering. Det blir här särskilt angeläget att koppla samman kurdernas tillvaro i exil till de ideologier och doktriner som respektive stat har formulerat om nationen, vilka i sin tur ligger till grund för utformandet av invandrar- och minoritetspolitiken. Den franska statsideologin om den civiska nationen utgår från individer och medborgare och erkänner därför inga möjligheter för gemenskaper grundade på etnicitet. I Sverige tar integrationspolitiken däremot hänsyn till det faktum att landet inte längre är ett homogent utan ett högst mångfaldigt och mångkulturellt samhälle. I detta sammanhang kommer Khalid att i sitt avhandlingsarbete försöka belysa den klyfta som kan uppstå mellan å ena sidan staternas ideologi och politik och å andra sidan den sociala verklighet som kurderna upplever i termer inklusion och exklusion. I en tillvaro präglad av högst påtagligt exklusion kan diaspora och diverse transnationella sociala nätverk få en mycket viktig betydelse för såväl mobilisering av resurser som för överlevnad för grupperna ifråga
http://www.isv.liu.se/medarbetare-vid-isv/khayati-khalid
WeKurd 2008-05-22
|
